Day 1- your facebook profile photo

Jag tänkte fuska lite, för jag tycker om många av mina facebookbilder. Man lägger ju alltid profilbiler som man faktiskt tycker om och som man iaf tror att man ser bra ut på! :)

Jag och Gio hos Sara och Joseph i mitten av januari. Blev bjuden på en god middag som blandades med vin, prat och skratt! Pojken blev lite trött och somnade på soffan och jag tror att det här fotot är taget inte långt före det :)

Hårmodell-foto! Älskade verkligen den här fisyren, nu har den ju då växt ut i alla olika längder för att jag försöker spara ut det igen.. Den som väntar på nåt gott!

 En av bilderna som togs under min och Sannas Sverige-semester sommaren 2010. Diggar den här bilden, för i mina ögon ser jag väldigt mycket ut som Cila! :)

Min underbara hårförlängning hösten 2009! Me love!!

Fotoutmaning!

Syster C hade en utmärkt foto-utmaning på sin blogg som jag nu tänkte anamma! Trevligt det här när man kan "sno" lite idèer av varandra! :)

day 1. your facebook profile photo
day 2. a photo of yourself a year ago
day 3. a photo that makes you happy
day 4. a photo of the last place you went on holiday
day 5. a photo of you
day 6. a photo that makes you laugh
day 7. a photo of someone you love
day 8. a photo of your favourite band/musician
day 9. a photo of your family
day 10. a photo of you as a baby
day 11. a photo of your favourite film(s)
day 12. a photo of you
day 13. a photo of your best friend(s)
day 14. a photo of one of your favourite family members
day 15. a photo of you and someone you love
day 16. a photo of you at the last party you went to
day 17. a drunk photo of you
day 18. a photo of one of your classes
day 19. a photo of you on a school trip
day 20. a photo of something you enjoy doing
day 21. a photo of you standing up
day 22. a photo of your town
day 23. a photo of your friend as a baby
day 24. a photo of you that your hair looks nice in
day 25. a photo of a night you loved
day 26. a photo of your favorite weekend
day 27. a photo of last summer
day 28. a photo of what you ate today
day 29. a photo of someone you find attractive
day 30. a photo of you when you were happy


Så det här kör igång hoppeligen senare idag när jag vaknat till liv! Är helt sjukt zombietrött idag..

Matematik

+

=

PERFEKT MÅNDAGKVÄLL

Förbjudet ämne

Har en sån där dag när jag bara är lite småirriterad på allt idag.. Känner oxå att jag inte skall skriva ut det idag, för det är nog nåt jag får äta upp senare. Har myst ner mej med bebisarna på soffan och vi ska se Lyxfällan medan Gio är nånstans och gör nåt :)

På tal om Lyxfällan blir jag sjukt imponerad över hur noll koll folk har på sina pengar. Jag slösar oxå pengar och har inte alltid varit sådär jättemart i alla köp, men jag vet ju ändå hur mycket jag får och vart allt går så gott som. Hon i kvällens Lyxfällan har lixom bara "tappat" 60 000 euro på ett par år och har ingen aning om vart dom försvunnit.. Lixom, va? Jo, det är inte lätt att få allt att gå runt hela tiden och nog har jag säkert 40-50 euro varje månad som kanske "försvunnit" utan att jag tänkt på det, men 60 000?? På riktigt? Usch, är livrädd för skulder och att finna mej sittande i en krissituation!

Har folk i allmänhet verkligen så mycket pengar att dom inte behöver bry sej om när lönen kommer och hur mycket den är och vad den skall räcka till? Jag vet inte om det är fascinerande eller skrämmande.. Jag tycker inte att man automatiskt blir lycklig av pengar, men jag menar att man dock kan bli väldigt olycklig om man inte har pengar. En sån otrolig stress att inte kunna unna sej själv eller sina barn och din familj nåt, att hela tiden jämföras med grannen som har tredubbelt i lön, att inte kunna sova för all stress som pengabrist medför. Det måste vara otroligt jobbigt. Som tur vad har jag bara haft några dagar i mitt liv som jag verkligen känt mej  helt utan pengar, men jag har alltid vetat att det handlar om en dag eller två så ordnar det sej. Men det är helt statistiskt bevisat att ekonomi är en av de största orsakerna för skilsmässor och psykiskt dåligt mående och stress.

Jag har ju inte barn själv och jag kan inte förstå känslan av att inte kunna ge mina barn det som jag vill. Barn kan vara så elaka med varandra redan i låg ålder och jag tycker det blir värre för varje år. Barn som går på ettan eller tvåan blir mobbade och utpekade för att dom har "fel" jeans, "fel" skor, "fel" cykel, "fel" (eller ännu värre, ingen!) mobil.. Att som förälder inte kunna"rädda" barnen ur den situationen måste ju krossa ens hjärta.. Man vill ju ge det bästa till de bästa man har! Ibland önskar jag också att jag kunde ge mina närmaste mera, mina vänner, familjen och pojkvännen. Att kunna ge dem en fin middag, eller en resa, eller en bok de önskar sej, eller nåt annat som jag vet att de skulle må så bra av. Men det kan jag inte hela tiden och bara det kan ju göra mej lessen ibland. Dock är det viktigaste ju att ge ens tid, uppmärksamhet och kärlek, och kanske en bakelse eller en godisstång ibland! :)

Jag har vartefter jag blivit äldre blivit mycket mer medveten om vad saker kostar och hur jag skall prioritera och fast jag, precis som de flesta andra antar jag, helst inte skulle ha räkningar, tycker jag ändå om dom där 2 kvällarna i månaden som jag sätter mej ner med papprena och betalar bort och sorterar in allt mina mappar. Det känns ju så bra att ha koll! Ens privatekonomi är ju ens egen sak och man vet ju ändå att man inte har samma ekonomi som nån annan, men det är roligt när man har kontroll över den, fast man såklart helst skulle få en tusenlapp extra i månaden.

Förbjudet samtalsämnen det här om pengar..

Kvällens

Söndag

Blev en riktigt trevlig middag med flickorna igår! God mat och prat om allt mellan himmel och jord, precis som det ska va! När de yngre upplagorna drog till Arken så var det dags för gravida Cila och tant Alle att åka hem :P

Söndagen har spenderats med familjen och extra familjen! Åkte iväg med Nette och barnen för att gå ut och promenera på Slemmern men tusan vad kallt det var! Trots att vi bytta kläder och använde allt vi hittade i bilen så fick vi ge oss och åka till Lemland istället. Mysigt med promenad och prat och barnen fick minnsan springa av sej!

Skönt med varma täcken i snön!

Dix poserar lite extra :)

Djur i bur! :)

Skönt att vila och gosa när man kommer hem <3

Sköna lördag!

Har haft en supermysig lördag med familjen. Bara gosat å haft det bra. Gio å jag gjorde pizza tillsammans och gick senare i bastun. Jätteskönt! Skall nu iväg på middag till Dinos med Cila, Linda, Lotti och Linn! Lotti skall åka härifrån en sväng, hon har haft praktik, men hon kommer tillbaka i sommar har vi andra bestämt :) Hur som helst skall vi ha en liten avskedsmiddag ikväll!

Alltid lika snygg när man håller på att fixa sej.. :P

Resultatet blev mycket bättre, även fast bilden suger!

Jooo, jag vet att det är 20 grader kallt ute men jag tycker om mina skor och dom passar min nya tröja perfekt! Så de så! :)

Gammalt vs nytt

Minuten före jag skulle åka iväg till Bettans Bod med allt jag rensade ur garderoben gick jag via postlådan för att hitta ett ankomstavi från Ellos! Jeeeij! Nya saker! Å kjolen, kjolen, kjolen, den va så sjukt underbar!! Jag vet redan nu mitt favvoplagg för sommaren!!

Hejdå sakerna.. Å nej, Ziva hamnade inte på Bettans, hon e för söt för att säljas :)

Hej sakerna!

Vänskap

Jag har jättemånga fina vänner verkligen. Människor som jag känt länge, människor jag känt bara i ett år eller två, människor som bor några kilometer från mej och människor som bor 12 timmar från mej. Men det spelar ingen roll var dom är, vad dom gör eller hur gamla dom är. Om dom lever i hus, är singlar, har barn eller husdjur. Allt det där materiella är ju bara det, materiella ting.

Vartefter jag har blivit äldre har jag omedvetet sökt andra egenskaper hos mina närmaste än jag gjorde i när jag var 20 och det tror jag är helt normalt. Man utvecklas ju ständigt och man finner nya saker hos sej själv och då vill man att de skall ”matcha” med de egenskaper som ens vänner har. Jag tycker inte att det är så hemskt sorligt att en vänskap förändras, minskar eller rent av tar slut, för jag tror att alla människor man möter har en speciell betydelse. Några vill man ha kvar år efter år och andra så behöver man under en viss tid i livet och man kan ge varandra något under den tiden man är nära vänner. Människor kan förflyttas från vänskaps-facket till bekantskaps-facket och det är ibland bara bra, och om inte annat ett naturligt steg i vägen framåt i livet.

Visst har jag oxå sådana vänner som försvunnit, av en eller annan anledning, som jag saknar ibland. Som jag helt plötsligt vill ringa för att berätta något, bara för att den personen har gett mej så många minnen och som verkligen skulle förstå det roliga eller viktiga i situationen. Men jag tycker ändå att man måste acceptera att vi alla utvecklas olika, att alla inte kan hålla jämna steg heller. Och det är ju av olika människor man lär sej olika saker. Inte är det väl då helt realistiskt att alltid ha de 10 närmaste och aldrig släppa in en annan människa?

Sen finns det ju såna där människor som man inte ser och inte pratar med under längre tider och när man väl träffas så känns det som att man har träffat varandra varje vecka.. Man faller direkt in i den där bekväma zonen där man känner sej som hemma och vänskapen fortsätter att gå och gå. Jag har många sådana vänner och det känns helt underbart! Där minnen blandas med nuet och allt bara faller på plats!

Jag har så många minnen med olika människor som jag fortfarande bryr mej om men som inte finns i min direkta närhet och jag tänker gärna på dessa minnen, men man kan inte fortsätta att leva i endast minnen. Man kan hitta många lärdomar, erfarenheter och naturligtvis, skratt och glädje i sina minnen och det är så viktigt. Minnen kan ingen ta ifrån en. Men jag kan inte leva i en vänskap ”bara” för att vi har en massa minnen tillsammans. Jag vill ju komma framåt med mina vänner, veta vad som händer här och nu, finnas där för dem och skapa nya minnen att må bra av.  Jag tycker det är bättre att avsluta en vänskap än att bara ha den med sej för att ”det alltid har varit så”. En vänskap skall ju ge så otroligt mycket, inte göra en lessen, arg eller nedstämd. Och är det inte bättre att stiga ur den med respekt för varandra än att det skall gå så lång så att man verkligen skall vara osams?

Det intressanta med mina vänner är att de alla är väldigt olika varandra. De liknar inte varandra i utseende,  ingen arbetar med samma sak som den andra, åldrarna varierar och dom är lite ”särplockade” från olika ställen och olika perioder i mitt liv. Men dom har alla nåt som jag attraheras av och som gör att jag vill ha dem som vänner. Alla de olikheterna gör att jag själv kan se mej ur olika perspektiv och kunna ge och ta det jag behöver och kan med och av dem. De ger mej alla nåt och det är ju det en vänskap skall göra, inte bara fortsätta för att man inte hittar ett slut på den fast den bara tar kraft och energi. Det blir alltid en salig blandning av personligheter de få gånger när jag lyckas samla många av mina vänner. Och de i sin tur behöver ju inte bli vänner, men de är alla viktiga för de har nåt som får mej att må otroligt bra!

Jag behöver känna förtroende för och av mina vänner. Jag kan inte vara den enda länken för då finns det ju ingen vänskap. Jag vill känna att jag kan prata och berätta olika saker, men jag vill även känna att jag får det förtroendet tillbaka.  Det handlar om att ge och ta, och att göra det i rätt situation och tid.

En vänskap är precis som en parrelation, man måste arbeta för den och hitta ett sätt att utvecklas någotsånär parallellt för att den skall hålla och båda parter måste ju va beredd att jobba för den. Och ibland är det bara så att en vänskap tar slut eller omvandlas. Och det är helt okej det oxå, bara man kommer ihåg allt det som var så bra och lär sej nåt om varför det blev som det blev. Vi kan lära oss något av alla och av allt som händer, men man måste vara lite modig för att våga göra det. Och kanske man nån dag igen finner sej vara på samma "bana" och man kan hitta vänskapen igen!

En extrastor kram idag till alla mina fantastiska vänner, ni vet vem ni är!

Fullt upp!

Alltså vart tog den här dagen vägen?? Åkte hem från jobbet lite över 13, hämtade Elin och sen snabbt hem efter hundarna innan vi åkte ut till Saltviksskogarna där vovvarna fick busa av sej i meter med snö å solsken! :) Åkte och handlade och väl inne i stan igen fick jag för mej att jag skulle åka och titta på huset som jag var intresserad av, men sedan raderade ur tankarna och nu är jag ju helt förälskad i det lilla röda huset! Får se vad det blir till! :)

Hämtade Gio från jobb och min bil fick hjälpa hans bil att starta. Åkte en sväng till Gios pappa för att fixa diverse saker på bilen. De va kallt som faaaan att stå ute och bygga ihop trasig bil! Fixade ihop mat när vi kom hem och efter det slängde jag hårfärg i huvvet och har suttit en och en halvtimme på vardagsrumsgolvet och prisatt typ 100 böcker, jackor, skor, smycken och väskor som skall föras till Bettans Bod imon. Fick mess på eftermiddagen så det var ju bara att fixa ihop det då!

Nu är klockan kvällen och jag kan sätta mej ner för första gången idag. Är otroligt trött och vill helst somna innan klockan 22 idag..

Det var allt för mej. En mycket händelserik dag må jag säga.